flaxiseringa

Ja idag nu har jag äntligen kommit hem från träningen ätit en bit mat och tagit mig en bastu. När jag kom ur därifrån efter att ha tänkt väldigt mycket gick jag ut och satte mig på bänken på framsidan av vårt hus. Den fina dyra stenbänken som ingen använer som bara ska stå där och se fin ut. När jag hade värmt upp mig igen med en dusch frågade pappa om jag inte skulle komma upp till tvn eftersom det var en film om Lars Winnerbäck på tv. Så nu har jag och pappa suttit länge och tittat på den. Det är ju så fantastiskt hur bra han är Live.. och vilka minnen. Jag har lyssnat riktigt mycket på han och har väll olika minnen och bilder till varje låt.
 
När jag gick ut och satte mig på bänken komme jag och tänka på en bänk som kommer betyda mycket för mig hela mitt liv. Den står så fint långst ut på udden på en ö i en sjö här i värmland. Det är nog inte nått man ser om man aldrig har varit där men det är den perfekta platsen att sitta när man ska se om det kommer någon över sjön. Där har jag varit många gånger i min barndom. Det var ett måste när man besökte den otroligt fina sommar stugan som bara ligger några hundra meter bort. Det är en plats jag alltid kommer att minnas och alltid kommer att komma tillbaka till. Där ligger du nu och vakar över alla som kommer. Där var där de spred askan utav familjens närmsta vän som dog i canser förra våren. Precis där brevid bänken så hon kan vaka över alla. Det var nog hennes absoluta favorit ställe och jag kan i mitt minne se henne stå där och vinka vare gång vi besökte deras sommarstuga.

Nu ska jag krypa ner i sängen och tänkta lite mer.. kanske kan beta av ett vänneravsnitt med.